22 december



Nyss uppstigen och sitter med mitt morgonkaffe, Monika och Anette (Syrran) har redan gett sig iväg för att köpa havre/korn kross. Idag har jag nog vant mig lite vid den där känsla av att känna mig frisk, men hela gårdagen gick jag runt med en förunderlig känsla av att känna mig frisk, inga symtom av något slag och en sådan underlig en känsla av friskhet. Samtidigt som jag i vissa lägen förväntade mig känna symtom och var beredd på dem, så uteblev de och ändå kändes det som de fanns där i bakhuvudet, i minnet. Svårt att förklara men en väldigt underlig känsla. Idag känner jag ju som sagt frisk, och ännu har jag inte upplevt den där minneskänslan som är beredd på att jag skall må dåligt eller känna något symtom, så jag antar att den är på väg att avta. Sen den här friskhetskänsla, jag vet inte heller riktigt hur jag skall förklara den för er, tänker att man är helt frisk och känner sig som en nötkärna eller frisksportare, och så får man denna känslan i en överdos så man känner sig friskare än man någonsin gjort. Ja, nästa som man aldrig tidigare hade varit helt frisk. Jag vet att det låter galet men det känns så, kanske en vanlig känsla när någon varit riktigt sjuk och sedan blivit frisk, vad vet jag. Jag kan faktiskt jämföra det de åren som det växte cystor i mitt käkben, under alla de år som det pågick med operationer och dylikt så kände jag mig aldrig ren i munnen. Hur mycket jag än borstade tänderna och höll på med diverse tandtråd och små borstar. Men så efter en operation så kände jag mig plötsligt ren igen, varken tänderna var nyborstade eller inte. Det var nästan en lika förunderlig känsla, att blivit av med en känsla som man var så van att känna. Jag kan jämföra nu med fast där här mycket starkare och påtagligare i sin friskhetskänsla. Sen har jag fått en oförklarlig klarhet i mitt sinne, som om jag aldrig tidigare hade varit helt klar. Idag känns den också mer bekväm, men igår så kändes den underlig även om den i sig var en mycket positivkänsla. För igår kändes den fortfarande så ovan, fast jag samtidigt njöt av denna sinnliga klarhet. Jag har tidigare haft en ganska direkt intuition, någon säger något och inom sägs svaret fast de inte bett mig om vägledning, och såsom väluppfostrat medium jag är belyser jag ju inte detta, då inte bett om min vägledning och något jag tycker man skall respektera. Däremot när någon ringer eller Monika frågar något behöver jag sällan fundera för svaret har kommit innan de frågat klart. Igår gick den där inre röst i ett, om det handlade om något som kunde göras i det hela, om det fanns ett förlopp med ett slutresultat i eller om det fanns en bakom liggande känsla till det som sades. Jag är visserligen lite van vid detta och van att hantera det utifrån att vara väluppfostrad och inte någon som sitter och spottar ut medialråd i ett. Men nu fanns det även en annan klarhet i detta och förr kanske mitt logiska sinne gick in och la sig i men inte nu. Det var liksom så självklart att det var så det var och låg där som en lika naturlig funktion som att hjärtat slår, att man andas. Så vad kan jag säga just nu känns det som jag levde i en overklig friskhet och sinnlig klarhet - förunderligt, men gott. För att var lite pittoresk kan jag ju berätta att nu körde en traktor upp på gården med en vagn med hösilage eller hur nu det stavas? Jag hoppas han vet vad han skall ställa det, eftersom Annette inte är hemma. Ja, jag är verkligen på landet - mysigt.


En skön liten eftermiddags promenad med två hästar och två systrar. Dock blåste det på ordentligt efter ett tag så man finns kämpa lite för att inte blåsa omkull. Jag fick väl lite av de där känningarna att jag skulle bli påverka, men istället uppstår den där underliga känslan när som jag får när det inte blir någon påverka, och man förväntar sig återigen att den skall komma. Jag försökte verkligen tala till mig själv med min inre röst att det endast var en minnesprogrammering och inte hade någon relevans längre, och faktum var att det hjälpte. Däremot när jag befinner mig inom hus så har denna minnesprogrammering försvunnit och inte gjort sig till känna en enda gång idag.


Tillsammans såg vi sedan ett program med Joao "John of god" som gick på kanal 8, kl. 01.30 i natt. Ett mycket intressant program som man gärna skulle vilja att fler fick se, framförallt då skolmedicinsk personal. Jag får väl helt enkelt göra kopior och ge till dem, så får de väl själva bilda sin uppfattning. För påtvinga någon något eller att försöka övertyga någon är inte riktigt min melodi. Han är en inspirerande person och via honom tycks ju en del dörrar gå just nu, även om de kanske aldrig kommer leda till honom personligen. För övrigt är här stjärnklart och jag ska nog gå ut och titta upp på den nattsvarta himlen och de stjärnor som Gudinnan Nubis strött ut enligt mytologin.

Kommentera här: